Väderkartor

Här följer ett urval av väderparametrar/kartor. De visar data från ECMWF och är genererade av Windy.com. Mer om detta längst ner på denna sida.

  • Kommande dagar? Klicka på tidslinjen eller använd play-knappen längst ner till vänster.
  • Byta väderparameter: klicka på text/ikonen högst upp till höger på kartan.
  • ”Point forecast”, hur vädret utvecklar sig över tiden: Klicka på platsen. Först får du upp en liten ikon med värdet vid den aktuella tidpunkten. Klickar du en gång till på pilen i ikonen så får du en tidslinje över platsens väder (visas i nederkant av kartan).
  • Zoomar du in så kan du klicka direkt på städers namn.

Vindar och lufttryck

Lufttrycket säger mycket om den rådande vädersituationen. Var är hög- och lågtryck? Ligger isobarerna tätt (och det blåser kraftigt)? Var härstammar luften från? Finns det tråglinjer eller fronter?

Lufttrycket och hur det förändras säger något om vilken sorts väder man kan komma att uppleva kommande dagar.


Blixt/åska och nederbördsradar

Observationer (dvs hur var det alldeles nyss/nu?) av nederbörd med hjälp av radarstationer. Radarn sänder ut mikrovågor. Dessa reflekteras i vattendroppar och fångas upp av radarstationen. Ju mer vatten, desto kraftigare eko. Det är ett bra mått, men inte hundraprocentigt, på nederbörd. Bara föra tt det finns mycket vattendroppar i luften så måste det inte regna på marken.

Det kan dessutom regna utan att radarn fångar in det. Men oftast handlar det då om lätt regn. Det kan dels bero på att mängden vatten är så litet att det inte passerat tröskelvärdet för att tolkas som regn, dels kan det vara nederbörd som ligger under radarns lägsta elevation eller skymt bakom tex berg.

Blixtpejlsystemet visar var det åskat. (Språkpolisen påpekar att blixten är fenomenet, åskan är ljudet. Men ofta används de synonymt)


Regn, hagel och snö -nederbörd

Prognosen för hur det kommer att falla nederbörd -eller inte göra det. Här illustreras regn, hagel och snö 1-6 timmar (beroende på hur långt in i framtiden prognosen sträcker sig) före aktuell tidpunkt. Dock inte blixt/åska

Tips: Kolla även ackumulerad nederbörd, dvs hur mycket det totalt kommer från nu och fram till en viss tidpunkt i framtiden.


Temperatur 850 hPa

Temperaturen på tryckytan 850hPa, vilket är ca 1500 meter över havsnivån. På den här höjden så påverkas inte temperaturen så mycket av dygnsvariationer (tex kraftig solinstrålning på dagen), vilket gör att den är bra bland annat för att identifiera luftmassor, kall- och varmfronter.

För att få en ungefärlig temperatur vid marken så kan man lägga på 10-15 grader till temperaturen på 850 hPa. Denna approximation gäller vid havsnivå. Är man på högre höjder, och det måste inte vara berg, det räcker med Norrlands inland eller Sydsvenska höglandet, så får man interpolera den höjden i relation till höjden där tryckytan 850 hPa är. Det är alltså vanligen ca 1500 meter, men varierar dessutom med hög- och lågtryck.
När det bildas inversioner, dvs att temperaturen avtar med höjden, så är det mindre skillnader mellan temperaturen vid marken på på 850hPa, det kan tom vara kallare vid marken.

T850 är också bra som utgångspunkt i alpin miljö där vädret ofta skiftar snabbare och på mer lokal skala än vad vädermodeller klarar av att beräkna (eftersom modellerna har så grov upplösning att de inte förmår parametrisera/lösaupp/beräkna bergen). Man får då själv skapa sig en modell av hur bergen förändrar vädret på olika höjder, i lä och i lovart osv.


Vågor

Våghöjd och -riktning. Våghöjd är avståndet i höjd mellan vågdal och vågtopp. Vinden driver fram vågor. Ju längre sträcka vinden verkar på havet, desto större blir vågorna. Men vågorna påverkas också av hur havsdjupet förändras över en viss sträcka, vanligen in mot land. Detta syns inte alltid i modellerna.


Prognoserna är från ECMWF, European Centre for Medium-Range Weather Forecasts. Det är ett Europeiskt samarbete och har mycket gott renommé när det gäller prognoskvalitet. Många, för att inte säga de flesta, andra väderinstitut (SMHI, Yr, DMI, Meteo France, Met Office osv) använder data från ECMWF som randvärden till sina egna högupplösta vädermodeller.

Kartorna är genererade av Windy.com. Informationen här utgår från ECMWF deterministiska modell. Prognoserna uppdateras var 12:e timme. Man kan även välja den amerikanska modellen GFS, Global Forecast System.

Det här är bra data att utgå ifrån. Om det är något utöver det som jag skulle önska mig så är det ensembler, dvs en uppsättning prognoser med lite olika initialtillstånd. Man kan med dessa beskriva prognososäkerhet samt finna ”väderregimer”, mer eller mindre fasta eller diffusa situationer.